Syftet med denna studie är att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar på restaurang med stjärna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar på om detta sker av eget val eller genom tvång. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva åsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder på att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög känsla för det egna arbetet. Att vara kock är mer än ett yrke, det är en livsstil.

I kandidatarbetet undersöker jag identiteten ?hästtjej?, det är en av de identiteter som har varit viktigast för mig under min uppväxt. Oskrivna regler som styr de stallet, dikterade vad som var rätt i allt från ridkläder, vänner, utseende och vilka hästar som var ?rätt?. I detta arbete förmedlar jag en historia genom avgjutningar och kompositioner.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans år 9. Med utgångspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkätundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har själva fått uttrycka sina uppfattningar angående betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkätundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar på att betygsskillnader mellan könen går att spåra till de skrivna och Oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som präglar det nuvarande samhället i stort..

I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ?no cheering in the press box? följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen.

Djurskyddsmyndighetens regler för hästhållning har skapat oenighet bland hästhållare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns människor som behandlar sina hästar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor..

Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant..

Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi. Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi.

Denna Studie presenterar resultat utav analys av existerande grafiska gränssnitt i syfte att definiera förutsättningar och regler för ett idealt grafiskt gränssnitt till mobila enheter inom spel.Sammanlagt presenteras 6 olika regler rörandes färg, form och positionering. Dessa regler används sedan för att skapa grafiskt gränssnitt på ett mobilspel vid namn ?Soulfood?..

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

Den här studien handlar om tjejer som spelar handboll och hur de använder sina kläder. Intresset för handbollstjejer kommer från den långa erfarenhet inom handboll och den synliga fenomenet att handbollstjejer använder ?korta shorts?. Syftet med studien är att studera hur handbollstjejer materialiserar kläder genom normer och femininisering samt vilken betydelse den får för identiteten i ett maskulint sammanhang uttryckt i tal om idrottskläder. Tre gruppinterjvuer med ett handbollslag i åldern 14-17 år genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan.

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom områden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lärande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa på olika sätt påverkar de sammanhang där regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger beskriver regler i några vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, där pedagogernahar fått besvara några få frågor kring regler. Tjugo pedagoger från sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika områden.Vissa regler handlar om att barn ska lära sig någonting medan andra handlar om attunderlätta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler är något somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvändiga för att få verksamheten attfungera.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst.